Sök:

Sökresultat:

1256 Uppsatser om Moderna sprćk - Sida 1 av 84

Undervisning i moderna sprÄk i en Montessoriskola

Huvudsyftet med detta examensarbete Àr att synliggöra hur undervisningen i moderna sprÄk kan se ut pÄ en Montessoriskola. Jag vill ocksÄ ta reda pÄ vad jag som sprÄklÀrare har att lÀra av de pedagoger som undervisar i moderna sprÄk pÄ en Montessoriskola. Arbetet innehÄller en beskrivning av Montessoripedagogiken samt intervjuer med tre Montessoripedagoger och tre klassrumsobservationer gjorda pÄ en Montessoriskola. En analys av insamlat datamaterial visar att det inte förefaller finnas nÄgon speciell didaktik för undervisningen i moderna sprÄk i Montessoriskolan, men att den lÀromiljö, bland annat, som Montessoriskolan erbjuder kan ge gynnsamma ramar för sprÄkinlÀrningen..

Pojkar och moderna sprÄk

Studien omfattar intervjuer med pojkar i Äk9 som studerar respektive har hoppat av sina studier i moderna sprÄk. Den beskriver och analyserar deras uppfattningar av moderna sprÄk och hur dessa speglar sig i pojkarnas val att hoppa av eller fullfölja sina sprÄkstudier. Situationen i de svenska grundskolorna bekrÀftar tidigare ?internationell forskning som uppmÀrksammar att antalet pojkar som lÀser frÀmmande sprÄk sjunker reellt nÀr Àmnet inte lÀngre Àr obligatoriskt. VÄra intervjuer med pojkar i Äk9 beskriver en liknande uppfattning dÀr eleverna vÀljer moderna sprÄk i Äk6 för att de anser att de mÄste göra ett sprÄkval, alltsÄ uppfattar Àmnet som obligatoriskt, och senare tar lÀtt i ansprÄk möjligheten att hoppa av sprÄkstudierna.

AndrasprÄkselever i moderna sprÄk : LÀrares syn pÄ andrasprÄkselevers möjligheter i Àmnet moderna sprÄk

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur lÀrare i moderna sprÄk ser pÄ L2-elevers möjligheter att lÀra sig ett modernt sprÄk pÄ grundskolan. UtifrÄn en kvalitativ metod samlades materialet genom intervjuer med sex lÀrare i moderna sprÄk pÄ grundskolan. Resultatet visar att lÀrarna betonar flera olika förkunskaper och förutsÀttningar för att L2-elever ska fÄ börja lÀsa och kunna lÀra sig moderna sprÄk. Dessa Àr kunskaper i svenska och engelska, bra skolbakgrund och klara skolans andra Àmnen i första hand. LÀrarnas syn pÄ sprÄkinlÀrning och vem Àmnet moderna sprÄk Àr till för Àr ledande för hur de kommer att rekommendera eleverna att vÀlja, hur undervisningen ska se ut och vilket stöd eleverna fÄr möjlighet till.

Den civiliserade vilden i den moderna vÀrlden

Denna uppsats handlar om framvÀxten av det moderna samhÀllet och vad som karakteriserar det moderna. Jag menar i uppsatsen att det moderna samhÀllet vÀxte fram ur civiliseringsprocessen, vilken jag kommer att historiskt och ur andra perspektiv beskriva i enlighet med mina teorier, vilka Àr i sin tur pÄverkade av framför allt Bauman och Elias. Jag vill visa konsekvenserna av vad det moderna samhÀllet erbjuder och kommer att visa hur moralen förskjuts i takt med ett alltmer rationellt samhÀlle. Det moderna förutsÀtter ett hÀmmande av det naturliga i mÀnniskan men detta hÀmmande osynliggör egentligen bara det naturliga och dÀrför Àr överföringen frÄn att vara ?naturlig? till att vara ?kulturell? en svÄr, om inte omöjlig process.

Individualisering i moderna sprÄk : En kvalitativ studie om hur sex lÀrare i moderna sprÄk förhÄller sig till individualisering i undervisningen

Syftet med studien Àr att undersöka hur sex lÀrare i moderna sprÄk förhÄller sig till individualisering i undervisningen. Metoden som anvÀnts Àr kvalitativa forskningsintervjuer med sprÄklÀrare verksamma inom sÄvÀl grundskolan som gymnasiet. Undersökningens resultat ÄskÄdliggör en mÄngfald av tolkningar kring individualiseringsuppdraget hos lÀrare i moderna sprÄk. UtifrÄn informanternas svar identifieras tre skilda individualiseringsmodeller. I den första modellen framstÄr individualiseringen framförallt som en metod baserad pÄ nivÄindelning och anvÀndande av sÀrskilt material.

Den unga moderna mÀnniskans gudsbild

FörĂ€ndringar i vĂ„r vĂ€rldsbild innebĂ€r förĂ€ndringar i gudsbild. Sedan vĂ„r tiderĂ€knings början har den kristna mĂ€nniskan mer eller mindre kĂ€nt sig bunden vid den gudsbild som vĂ„ra kyrkofĂ€der förmedlat med grund i de kristna dogmerna som formulerades, under de tidiga kyrkomötenas tid. Men har denna klassiska gudsbild som dessa dogmer faststĂ€llt blivit diffus, som en följd av vĂ„rt förĂ€ndrade sĂ€tt att se pĂ„ vĂ€rlden? Är det dags för en förĂ€ndring? Mitt syfte Ă€r att undersöka och beskriva den unga moderna mĂ€nniskans gudsbild. Beskriver den unga moderna kristna mĂ€nniskan sin gudsbild i enlighet med den klassiska gudsbilden? AnvĂ€nder den moderna kristna mĂ€nniskan uttryck som visar att gudsbilden influerats av modern teologi? Metoden jag har anvĂ€nt mig av Ă€r kvalitativa intervjuer och den hermeneutiska tolkningsmetoden.

HusbÄtar : framtidens boende med flyt

Examensarbete om moderna husbÄtar med Sverige som utgÄngspunkt..

Det nya konstmuseet. LÀttilgÀnglighet och vÀrldsklass?

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att undersöka hur profilskapande artefakter sÄsom restaurang och museibutik pÄverkar moderna konstmuseers grundsyfte. Vi har anvÀnt en kvalitativ undersökning av ett fallföretag för att besvara vÄr problemformulering. Empirin utgörs av en djupintervju med kommunikationschef pÄ Moderna Museet samt tvÄ fokusgrupper. Vi kom fram till att de profilskapande artefakterna pÄverkar museernas syfte positivt. De hjÀlper till att locka fler besökare och underlÀttar museibesöket, sen Àr det upp till museet att se till att de lever upp till sitt syfte..

En jÀmförelse av Montessoripedagogikens grundprinciper och moderna riktlinjer gÀllande barn med koncentrationssvÄrigheter

AbstractSyftet med uppsatsen var att göra en jÀmförelse för att se om Montessoripedagogikens syn pÄ bemötande av barn med koncentrationssvÄrigheter stÀmmer överens med moderna riktlinjer gÀllande bemötande av barn med koncentrationssvÄrigheter och i sÄ fall hur. Fokus i syftet ligger sÀrskilt pÄ hur den pedagogiska miljön och det fysiska rummet förbereds. Uppsatsen Àr en jÀmförande, kvalitativ litteraturstudie med fokus pÄ Montessoripedagogikens grundprinciper och moderna riktlinjer gÀllande bemötande av barn med koncentrationssvÄrigheter. Datainsamlingen har utförts med en grundad teori och analysen har gjorts med stöd av den hermeneutiska cirkeln. Litteratur som analyserats och jÀmförts Àr fem fackböcker och en artikel om barn med koncentrationssvÄrigheter, en fackbok om Montessoripedagogiken, en hemsida om Montessoripedagogiken och en avhandling om Montessoris sinnestrÀnande materiel.

Det moderna arbetslivets krav ur ett vuxenutvecklingspsykologiskt perspektiv

Det moderna arbetslivet prÀglas av att nya krav stÀlls pÄ individen. En förstÄelse för vilka dessa krav Àr och framför allt hur individen kan hantera dessa och vilka psykologiska förmÄgor som individen behöver Àr inte sÄ vÀl undersökt i Sverige. Syftet med detta arbete Àr dÀrför att ta reda pÄ vilka psykologiska förmÄgor som krÀvs för att hantera kraven i det moderna arbetslivet. Som metod för att undersöka detta gjordes en litteraturstudie av forskning kring det moderna arbetslivets krav och resultaten analyserades utifrÄn ett utvecklingspsykologiskt perspektiv baserade pÄ Kegans teorier om vuxnas utveckling. Resultaten visar pÄ att det moderna arbetslivet stÀller krav pÄ att vi kan utforma, sjÀlva ta initiativ och styra vÄrt arbete.

LUSTBARN : SUPERLÄRARE och KORVSTOPPNING

Studien undersöker elevers och lÀrares uppfattning av ansvarstagandet vid inlÀrningen avmoderna sprÄk pÄ gymnasiet. Den aktuella problematiken runt elevers dÄliga lÀxlÀsning,fokusering pÄ betyg i stÀllet fÄr kunskap, taktikval och lustval av moderna sprÄk, studeras itvÄ intervjugrupper. en med lÀrare och en med elever. Studiens fokus ligger pÄ att med hjÀlpav kvalitativa intervjuer försöka undersöka vilka diskurser de bÄda grupperna talar i samt attfÄrsöka fÄrstÄ uppkomsten av det aktuella tillstÄndet i skolan. Medan eleverna gÀrna serlÀraren som ansvarig fÄr deras lÀrande menar lÀrarna att det till stor del Àr konsekvenser avskolans organisation som avspeglar sig pÄ elevens attityd till inlÀrning och kunskap..

Stieg Larssons Millenniumserie : en modern kriminalserie?

I den hÀr uppsatsen visas hur kriminalromanen har gÄtt frÄn att följa de traditionella kriminalgenrernas regler och konventioner till att bryta och modifiera dem. I denna nya typ av kriminalroman som jag kallar ?Den moderna kriminalromanen? hittar man ofta inslag av flera olika kriminalgenrer och nya inslag som skapar en hybridroman som inte kan definieras till en specifik kriminalgenre.                             I teoridelen gÄr jag igenom de traditionella kriminalgenrernas historik och kriterier samt visar pÄ nya influenser, trender och element som Àr typiska för den moderna kriminalromanen. I analysdelen analyseras Stieg Larssons Millenniumserie, som jag anser Àr ett typexempel för den moderna kriminalromanen, för att se om recensenternas beskrivning av romanernas genre stÀmmer. Romanerna analyseras bÄde utifrÄn traditionella kriminalgenrer och moderna influenser.                             Uppsatsen visar att traditionella kriminalgenrer finns representerade i respektive roman men utöver dessa finns Àven andra kriminalgenrer och moderna influenser/trender representerade vilket gör att det blir svÄrt att definiera de enskilda romanerna som tillhörande en specifik kriminalgenre.

Traditionella och moderna metoderoch tekniker i bildundervisning

Detta Àr en C-uppsats som handlar om traditionella och moderna metoder och tekniker ibildundervisning. Syftet var att se hur begreppen moderna och traditionella metoder och teknikertolkas av lÀrare i bild och hur de lÀgger upp sina planeringar i undervisningen utifrÄn dessa tvÄbegrepp. Jag intervjuade tre lÀrare i bild om hur de tolkade begreppen traditionella metoder ochtekniker i deras undervisning, vad som pÄverkade dem i deras planeringar och vad de undervisadei utifrÄn dessa begrepp. Resultatet visade att lÀrarna hade liknande tolkningar av begreppen menmed vissa variationer. Det som frÀmst pÄverkade deras planeringar var elevernas önskemÄl iundervisningen och skolornas utrustning..

Elevers attityder till moderna sprÄk - kul, anvÀndbart eller drygt?

Syftet med denna studie Àr att undersöka vad elever i grundskolan och gymnasiet tycker om moderna sprÄk, för att förstÄ deras motivation att fortsÀtta eller inte med Àmnet. Arbetet Àr relevant eftersom allt fÀrre elever lÀser moderna sprÄk i skolan, trots samhÀllets behov av personer som behÀrskar mer Àn ett frÀmmande sprÄk. Undersökningens metod Àr kvantitativ med kvalitativa inslag. EnkÀter har delats ut till elever pÄ en grundskola och ett gymnasium i en stad i södra Sverige. För att placera elevernas svar i ett större sammanhang har enkÀterna kompletterats med intervjuer av skolpersonal.

Vad menar de egentligen? : En komparativ semantisk textanalys av nationella och lokala uppnÄendemÄl i moderna sprÄk i grundskolan

Syftet med denna studie var att undersöka hur den nationella kursplanen i moderna sprÄk Är nio kan tolkas i en lokal kursplan samt tolkningens konsekvenser för eleven i frÄga om kravnivÄ. Materialet bestod av en lokal kursplan samt den nationella kursplanen och det analyserades genom komparativ semantisk textanalys och encyklopedisk definition. Resultatet visade att den lokala tolkningen leder till förÀndring i betydelse och till förÀndrad kravnivÄ för eleven. Studiens resultat stödjer tidigare forskning som sÀger att lokala mÄlformuleringar Àr problematiska..

1 NĂ€sta sida ->